Jaha nähä.
Då har den här bloggen pausat ett par dagar och jag tror faktiskt vi fortsätter så.
I pausläge alltså. Det känns som att det är dags. It is now or never.
Men jag velar och det känns jobbigt. Det känns som att man ska göra slut med en kille som man fortfarande är kär i … och varför skulle man det egentligen?
Men livet handlar om prioriteringar och min prioriteringslista får redan om en vecka en helt ny ordning med ett nytt spännande jobb, två barn på dagis, en hund som ska få sina dagliga långpromenader och världens finaste man som jag vill ha tid att krama lite på.
Bloggeriet verkar inte ens komma med på listan över det som skall hinnas med.
Jag lämnar in med samma bild som det en gång började. På Smedsuddsbadet. Med Tyra som en sprillans ny liten storasyster och en pytteliten 1.5 dagars gammal Greta och världens finaste Selma…och så jag förstås, alldeles rosig och full av nyfödingshormoner.
Mitt första blogginlägg skrevs någon gång i början av september 2008 med en liten nyfödd Greta i famnen. Nyfödda bebisar är helt klart fantastiska bloggkollegor. Bloggens ursprungliga syfte handlade endast om att bjuda de blekingska släktingarna på lite bilder på den nya växande familjen.
Ganska snart blev dock bloggen till något annat.
En verklighetsflykt skulle man kunna kalla det. En verklighetsflykt som jag kommer att sakna men som kan komma igen i en annan form, någon annanstans lite längre fram. I’ll let u know.
Tack alla ni som har läst och kommenterat. Grannen, Mofa, Momo, syrrorna, Åsa, Sussi, Jeanette, Julia, Tove, Tove G, Tia, Nina – it has truly been a pleasure!
…och för gud skull…glöm inte skicka mig ett mail på victoria@victoria.nu om ni hittar schyssta REA-grejjer. Vid detta laget vet ni vad jag går igång på:-)
